Det kanske är dags för mig att skriva lite igen. Det var länge sen sist. 

Jag känner att jag har varit och klättrat i lite andra delar av "trädgården"  sista månaderna, plockat lite andra typer av frukter än äpplen.... Och att vissa gamla knotiga mossbelagda grenar har börjat blomma igen. Kanske bär de t o m frukt snart... 😉 

Jag har gjort en helomvändning i mitt liv och  arbetat mer med mig själv än med lilleman på sistone. Jag börjar alltmer acceptera att om jag ska hålla i längden så måste jag även hitta plats för egen utveckling och inte bara hans. 

I Höstas hade jag kommit så långt i min egen stress-rehabilitering att jag kunde ta upp ett gammalt intresse, nämligen att träna. Jag började med att simma någon gång i veckan. Det var underbart! Det gav mig styrka, energi och avslappning. Bekymren flöt bort med varje simtag. Jag började upptäcka vilken effekt träningen hade på mitt mående och ville se om jag klarade mer. Så jag lade till intervallträning i grupp på crosstrainer och senare även styrkeövningar i grupp. Det hade en otrolig effekt på både kropp och själ. Människor omkring mig började kommentera att jag såg gladare och starkare ut. De sade att jag strålade. Det stärkte mitt självförtroende och gjorde mig ännu gladare och piggare att få höra detta. På köpet gick jag också ner en hel del i vikt. Nu tränar jag 2-4 ggr i veckan och mår jättebra av det.  

Från 1 Mars kunde jag lägga min sjukskrivning på hyllan helt och hållet. Vilken kick det var att få känna att jag fixar att stå på egna ben igen. Jag orkade t o m jobba heltidsdagar utan problem igen. En fantastisk känsla när man haft utmattningssyndrom och knappt orkat något på flera år. 

Jag kände att om jag fixar det här så kan jag fixa allt... Och så tog jag tag i ytterligare en gammal dröm... Nämligen att ta körkort. Det är sent i livet, men nu ska det äntligen bli av! För min egen skull och för lillens skull. För att jag lättare ska kunna hälsa på vänner, bli mindre beroende av andra och för att lillen ska slippa åka skoltaxi till särskolan nästa år. 

För att klara av mina nya utmaningar så har jag fått klippa av lite andra grenar som tar energi. Annars kommer inte det nya jag har planterat att orka bära frukt. 

Jag vill tänka mig att jag har planterat en tomatplanta. Jag vårdar rötterna med bra jord och näring (träning, bra mat och goda vänner) för att få en stark och frisk planta (kropp och sinne) som orkar blomma (stråla av energi) och bära tomater (orkar lära sig nya saker). Alla som odlat tomater någon gång vet att för att plantan ska bära frukt så måste man klippa bort tjyvarna som kommer bladvecken (allt det som distraherar och tar onödig energi)... Så därför har jag fått dra ner lite på annat just nu som t ex att utveckla lillens träning. Med mod och tillförsikt överlåter jag den delen till andra ett tag. 

Håll tummarna för god skörd. :-)